Tack pappa
"Okej, men då måste jag ha ett intyg från din mamma eller pappa" Svarar fröken.
Dagen efter tandläkarbesöket sitter Olle åter i skolbänken.
"Nå, Olle, har du med dig ett intyg?" Frågar fröken misstänksamt.
"Självklart!" Olle sträcker fram ett papper, där står det;
HEJ, IGÅR VAR OLLE HOS TANDLÄKAREN.
/HÄLSNINGAR MIN PAPPA.
Fredagsmys
Yeay, jippi. tjoho, dingelidong jag älskar fredag!
Skulle egentligen gå på tatueringsmässan idag, så himla sorgligt att jag missar den! Såg verkligen fram emot den, hade bestämt mig för två nya tattisar jag skulle göra också, men får väl tänka att jag gör mor å far glada när jag inte går.
Livet e hårt, men här ska ni se en som kan lida.
Å ska man lida på en fredag får man ändå tänka att det är fredag för fredag är ju alltid fredag och på fredagar ska man inte va bitter för det är ju fredag och på fredagar är det fredagsmys, gud man skulle kunna tro att det är fredag....
You say potatO, I say potAto
.jpg)
Om jag lägger en potatis på min soffa, blir det en soffpotatis då?
Locka (silver)fisk?
Inte för att vi brukar ha världens mest välstädade hem, men nu håller dom på att måla om fönstrerna både invändigt och utvändigt så alla prylar ligger där det får plats, och eftersom det inte får plats så ligger det överallt i lyan. Så här sitter jag uppflugen i bingen å dricker saft å käkar chips å dip till middag, jag är ett tragiskt fall, speciellt eftersom jag inte har nåt emot det. Aj aj aj.
När man kollar på den här ilden kan ni ju förstååå allting vi har hängandes i fönstrerna och därav röran...
Bugbite
Jag känner mig redan uppsvälld så att bli biten av en geting gjorde inte saken bättre, jag fick en allergisk reaktion. Jag fick den mitt i natten och bara svor rakt ut. Så ner med brallorna och uooställning mot väggen så att Kimpa kan kolla, det var baksidan på låret. Glad att vi var ute på landet där inga bilar åker, kan inte vart en vacker syn.
"FAAAAAAN nu kommer jag svullna som en gris! AAAJJ va ont de gör!!!!"
"Äsch det där är ju bara en finne"
Tur för Kimpa att mitt ben redan höll på å svullna upp annars hade han inte levt idag.
När vi vaknar på morgonen var jag som sagt svullen som en stucken gris(hihi fattar ni, stucken-gris hihi).
Man märker att man är på landet när man åker till apoteket för att få hjälp me en sån här sak. Dom behöver antagligen ingen utbildning för att vara apotekare heller, jag gissar att sånt går i arv där borta.
Jag frågade en medelålders tant som jobbade där om hon hade nåt speciellt för getingstick och då fick jag svaret
"Jahhh, ehh, det var ju en annan kille här för några veckor sedan som blev stucken å han fick dom här"
Så visa hon upp nåra skumma tabletter, men jag tog dom och såklart mitt älskade kortison på tub som skulle hjälpa om jag blev stucken av cancer och det blev ju bra till slut ändå.
Omplåstring
Pants down
Jag hatar att vi har detta underbart under...
Jag hatar att vi har detta underbart underbara godiset här! Dom är djävulen ja lovar, som lockar mig så ja äter och har magknip hela dagen för ja kan inte sluta äta. De går bara inte, å nu äter ja ännu mer hetsigt bara för att få slut på dom. AHH JAG FÅR PANIIIIK! borde börja i terapi..
Spasmer?
Go David, Kim blev lite lessen för inte han fick nån men han fick ju iaf käka den sen.
I alla fall så brukar David och Annie alltid kasta ner fiskarna i vattnet igen men jag och Kimpa protesterade och sa att vi måste käka den (jag gillar inte abborre men jag vill så gärna se hur man massakerar en) så David tog hand om dödandet av firren.
JÄVLAR VAD SPASMER DOM HAR! Jag höll på å själv stryka me, fisken blev som tokig efter att David stuckit kniven i hjärnan på na. Den höll på i typ 10 minuter till och från men världens ryckningar och i ett av rycken flög hjärnan ut som ett skott! Å fy de va så himla snuskigt och Annie fick hjärnsubstans och blod över hela stövlarna.
Men de va roligt ändå, man kom hem me ro i själa!
En abborre me svamp
Vi var på Davids landställe i Värmlands skogar och jag älskar att man kom tillbaka helt utvilad och fit for fight! Eller i alla fall inte jättetrött dådå.
Jag älskar verkligen tanken på att plocka svamp och fiska och sådär, såg verkligen fram emot det innan. Annie blir som förbytt där ute på landet, gummistövlar, fiskespö och skitiga naglar är hennes nya jag, jag bidde alldeles förbluffad. Trodde jag skulle bli lika kung som hon men jag hann knappt sätta mig ner innan mitt rastlösa sinne började dra i mitt degiga yttre.
"Hur långt tid tar det innan man får fisk då?"
eller
"Sa inte ni att det var lätt att få fisk här?"
eller
"VAAAR e svampen?!"
Jag var nog inte jättekul hela tiden, som tur var har jag en snäll Kimpa som dras me mig utan å säga nåt så när han hittar svampen säger han till så får jag plocka den! Känns bättre då, på så vis kunde jag bara koncentrera mig på att inte få regn i ögonen och inte halka på all mossa som finns i skogen (visste inte att det var där den fanns, trodde den växte i affären där man köper det till vinterljusstakarna) och ändå komma hem me en liten fetingpåse att snaska på i veckan.
Så nu är det bara för oss att rensa, skära och förvälla(ja kan det) och sedan slänga på mackan!
Mm-mmm-mmmmmmmmmm!
Slut på måndagsångest!
Det är ju inte så att jag njuter på söndagkvällarna när jag ska upp och jobba dagen efter men det är ändå lugnt på nåt sätt, helt plötsligt är det ju fredag igen och själva måndagen går så baskemejs fort ändå. Man sitter och gnäller fram till lunch för att det är måndag och alla andra med, sen efter lunchen är det bara några timmar kvar och vips är det måndagskväll!
Som sagt, tisdag, däremot, fy tusan i himlen. Då är det fortfarande 4 dagar kvar att jobba och tiden står helt stilla, all day long.
Men men, bättre än måndagsångest kanske ändå, sen e det onsdag och efer lunch har halva veckan gått och bara två tidiga mornar kvar att gå upp! Yeay!
Och har ni tänkt på att när klockan är 12 idag (på dagen) så är ni en halv dag längre än var ni var när klockan var 12 inatt! Tihi nu har jag spridigt lite måndagsångest till er som inte hade det innan!
X-box eller PS3?
När vi skulle käka la Bacon in förslaget om att spela Fifa och jag började svettas, fick huvudvärk och feber på samma gång och tappade aptiten helt (kunde bara äta två stora portioner). Jag vill verkligen lära mig spela egentligen men jag är så dååålig.
Nåja, jag förvanade båda två innan och fick svaren "Men neeeeeeeeeeeeeej Sarah, de e luuuuuuuuuuuuuugnt- alla e vi barn i början"!!
Visst pisst, Bacon såg ut som hon ville döda mig, något jag inte kunde förstå för jag la mål!!
Sedan att det råkade vara självmål var tydligen väldigt viktigt att, men jag tar inte åt mig, jag blir bara glad när det blir mål i fotboll över huvudtaget, speciellt när jag gör dom själv!
Så nu kan iallafall Kimpa kanske få sin vilja igenom med nåt sånt däringa TV-spel, hade jag fått för Matilda och Bacon hade jag antagligen suttit kvar i sumpan fortfarande och spelat, jag har hittat mitt nya tidfördriv!
Mokachocolatayaya!
Men skam den som ger sig, Mattias är våran hjälte och han hitta den! Tack Mattias, se och njut!
MOKACHOCOLATAYAYA
Vill man ha nåt gjort får man göra det själv...
Jag läste precis den här artikeln men jag fattar inte vad dom menar? Vadå ha sex i sömnen, är inte det lite klurigt, jag kan ju förstå att folk kan ha sex med folk under tiden dom sover men tvärt om känns väl lite konstigt.. Eller menar dom att det är såpass många som får orgasm av sina drömmar? Ja fattar ingenting, väldigt förbryllande...
SEX I SÖMNEN?
Mitt liv i en liten liten låda...
Hej alla ledsna och glada, här är eran rara Sarah, som till er alla vill förmedla några ord, mycke väl valda, så här ska vi inte på krutet spara och det e la inte så bara.
Växte upp i Göteborg, staden utan sorg, i familjens trygga borg, på precis lagom avstånd till stora Frölunda torg. När jag jobbade på Mc Donalds där var jag cool å ball, kände att nu har jag verkligen funnit mitt kall. Nej nu skojar jag med er, allt jag kände var att jag rund om magen blev, hur kunde det gå så fel?
Så när jag studenten 2007 tog, Mc donalds för mig dog, ialla fall när jag i januari till Thailand drog, tiden avslutades med ett besök på vår allas favvokrog. Sedan lämnade jag land och rike med Jess, min kompanjon, det blev en resa utan nån reson. Men de e så de ska va när man e allert å ung, Thailand gav oss fyllor, nya vänner och en väska- jävlar va tung.
På Ica levde vi efter mottot livet e en fest, detta blev verkligen för levern ett test- tur att vi höll ihop alla dagar vi alla mådde pest. I februari var det dags för Thai igen, efter 5 veckor där undrade jag om jag skulle överleva resan hem.
Fick span på en snygging ja ragga upp på stört, allti kul å för tjejerna visa upp en flört. Tog lite tid men skam den som ger sig, hux flux var de vi och ack o ve va ja älskar dig. Jippi yay vilket ståhej, sedan blev det flytt till baksidan- vilken grej.
Direkt efter kom Matilda upp till mig, då var jag Sveriges gladaste tjej. Lite sällskap i staden Stor, åå hon blev som min bror, det betydde mer än va ni tror. Sen skaffa hon mig ett hyvens jobb, på Östermalm- så nu ska ja bli snobb. Försöka kan man alltid göra, men min plånbok vill inte på de örat höra.
Nu ska Matilda flytta till Göteborg åter, och för det jag sitter här och gråter. Kommer bli så ensamt här på vår plats ju, buhuhu. Fick ta en paus i mitt skrivande precis, vi fick lunch ihop- och gick till JimmIs.
En höst som är planerad av F-liganbesök, Göteborg och Växjö, så jag blir ja kanske ändå inte så slö, rätt va de e är det slask å snö, åh, jag längtar redan till tiden me tö, men det får stå på kö. Ett tag till i alla fall, först höst, jul och vinter komma skall.
Här e mitt liv i en och samma lilla rimhistoria, min mamma heter Viktoria. Nej nu ljög jag igen, himlen kommer aldrig bli mitt hem.
Fotogenick på ett kick
Alla som börjar på jobbet måste ha såna där passer-kort med sin egen bild på som man använder när man kommer och går. Naturligtvis är det ingen som ser bra ut på dessa bilderna eftersom tyrann-Mattias inte ger någon förvarning om att man ska plåtas utan han kommer med sina livvakter och trycker upp oss oförstående hjälplösa nybörjare mot väggen likt King Kong mot en liten fluga och bränner av ett kort på en halv nanosekund.
Dessutom tas korten på två centimeters avstånd och varenda liten skavank man har syns (till och med dom man inte visste om man hade, så nära tas bilden) syns lika tydligt som snoken på bilden, väldigt o-charmerande. Men men, det är som med körkort och passkortet också, bara för att det är något som offentliggörs vid olika tillfällen så ser korten ut som om man ut som man är inlagd på en sluten anstalt för grovt kriminella, så det är inte så mycke att göra åt saken.
MEN! Så ser jag Matildas kort som hon har på sitt passerkort, de e värsta jävla partybilden, det ser ut som hon ska på bal. Hur kan det här vara rättvist, VAD HÄNDE MED JÄMLIKHETEN?!?!?!?!
Inte för att jag behöver göra mig iordning,
det ser ändå ut som vi ska på samma fest... Javisst?
Grattis Kim!
Appropå att jag är så himla hungrig...
Idag firar jag å Kimpa ett år (grattis på mig men mest till Kim), och eftersom det dels är måndag och vi dels är luspanka visste vi inte vad vi skulle hitta på.
Så nu blir det picnick i det gröna, väldigt mysigt iofs och vädret e fint så det blir kalasbra. När vi skulle klura ut vad vi skulle käka var det dock svårare, eftersom vi ville dricka vin också så blir det lixom lite antingen eller. Så lösningen blev köttbullar och makaroner me ketchup och skumpa till det. Det är inte lätt att leva liv i lyx och överflöd minsann, vi kanske borde börja med själva alkoholen så förrsvinner ju hungern under tiden förhoppningsvis å då blir köttbullarna det bästa nånsin!
Ali babas frestelse?
JAg sitter på jobbet och känner mig jävligt hungrig. Jag hatar å va hungrig och jag är så pank så jag har inte råd med mat. Dom andra var på en asiatisk restaurang på lunchen så jag följde med dom och satt och dreglade över deras mat när jag knapra på knäckebröd och äpple.
Det hade väl vart värt det om man loosade några kilo på kuppen men det går ju fan i motsatt riktning, jag sväller som en heliumballong, snart svävar jag antagligen ovanför marken. Sen har jag ju problemet att jag inte ens kan tänka på en bulle utan att explodera 5 kilo till på vågen.. Tänk då mitt problem idag när jag inte har kunnat käka fastän magen skriker, mina brallor kommer antagligen spricka när jag sätter mig på tunnelbanan sen...
I alla fall så sitter jag på internet å kolalr in recept, både inför när vi äntligen kan börja handla mat igen och för att det känns som man alltid lagar samma. Så nu jädrans blir det ändring, och vad mer passande med att börja med en liten Alibabas Frestelse?
Kändis?
När jag och Matilda är ute å traskar säger hon nästan jääämt "oj där var hon, oj där var han", och jag blir helt till mig av avundsjuka och skämmer ut henne när jag börjar hoppas upp och ner och skrika "VAR, VAR, VAAAAR" men ändå, nepps, jag missar dom. Förra veckan bumpade jag i princip ihop med Robin Söderling, och när Linda säger det till mig att det var han, då försvinner han in genom sin port.... SÅ irriterande, jag vill väl också se kändisar. Men jag har börjat inse mitt öde så det är ok. Meeeeeeeeeen så plötsligt händer det! IGÅR SÅG JAG KENZA!!!!!!!!!!!!!
Jag är så lycklig, äntligen har jag fått se en kändis, jag har fått ro i själen....
Peace
Å han har ja me träffat! E ni inte imponerande så säg!
Ja e en godisbit....
Denna veckan började jag träna. Och jag har fan gjort det med bravur om du frågar mig. Och även om du inte gör det så talar jag om det ändå för jädrans jädrans va träningsverk ja har. Ja fattar inte folk som säger att det är skönt att ha det, det är ju bara pina ballerina.
Jag har till och med varit med Kimpa ute och sprungit, det är helt crazy men jag gjorde det. Eller Kim flög fram på lätta små trimmade ben och jag kom efter som den siste mammuten på jorden, pustandes och frustandes. Men en halvtimme klarade jag stolt av i alla fall! Eller 25 minuter var det kanske...(20 om ni skulle kolla upp det)
Men så har kakorna återvänt i repan hos mig och Matilda också så just nu känner jag mig bara bitter. För även om jag har tränat och vart duktig så har jag ätit bullar kakor och muffins för en halv armé på två dagar. Och det går lixom inte att säga nej när någon frågar heller;
För det första har vi inte fått kakor på jobbet på hela sommarn, utan behövt köpa själva. Och det är ju bara att konstatera att gratis är godast såklart...
För det andra vill jag ju inte gå miste om tillfället, man vet ju inte när man får kakor igen nästa gång. I och för sig kom det två kartonger fulla, men så som jag käkar när tillfället väl ges så lär lagret sina snabbare än vinden.
För det tredje så tänker jag innan att "jag har ju faktiskt tränat så jag kan äta med gott samvete". Sen när jag får dåligt samvete av att jag åt 5 kakor istället för en som dom flesta andra tog så tänker jag att, äsch, skadan är ju redan skedd, jag ska sluta efter idag.
Och för det fjärde, så vill jag ju absolut inte vara oartig och tacka nej när någon frågar mig, nej du, jag är uppfostrad bättre än så.
Dessutom mår man inte ens illa efter några dagars ätande, magen blir ju lixom van, så bli inte avskräckta om ni läser detta och tänk att ni inte ska bjuda på mer gottisnask, jag äter såklart för eran skull. Sedan tänker jag på alla andra som inte vill gå upp i vikt, om jag äter upp alla kakorna så finns de ju inga kvar åt dom andra att äta och då slipper dom bli tjockisar! Vad gör man inte för sina medmänniskor?
Jag är bossen
Men i alla fall kom vi in på sånt här med cheferi och sånt därnt. Å så kom vi in på att Kimpa jobabde på ett lager förut. Å i början sa han till mig att han var lageransvarig på detta lagret vilket va supertufft tyckte han. Det var bara det att han var den enda där...
Å när jag jobbade på Ica i Göteborg i mitt förra liv så jobbade jag me Oscar som också jobba(r)de på lagret. Så en dag när jag plockar upp varor på golvet står Oscar en bit ifrån mig och kör ut varor. Så kommer en kund fram till honom och frågar efter något och när kunden ska gå hör jag oscar säga till kunden (han tror inte jag hör) att han är lageransvarig.
Jag: Men Oscar du är ju inte alls lageransvarig?
Oscar: Neee jag vet... Men jag brukar säga det ibland.....
Men jag förstår dom, jag brukar också säga att jag är chef på mitt jobb. Ibland när kunderna vill prata med VD;n hos oss så brukar jag säga åt kunden att jag ska koppla dom rätt och sen trycka på "mute"knappen en stund, så lyfter jag telefonen igen och svarar med myndig röst så dom tror att det är jag som styr... Jag har iallafall power att inte släppa in folk om jag inte känner för det innan kl har slagit 8.... Eller inte ens det har jag, men jag skulle kunna haft.
