Flensberg

Jag har ofta hört i mina dagar att när jag väl ska berätta någonting för någon om vad som helst egentligen, så har jag väldigt svårt att komma fram till själva poängen. Och på senaste år kan jag till en viss punkt förstå de här människorna som säger det till mig. För rätt ofta kommer jag på mig själv, ungefär som idag, att när jag väl kommer fram till slutet har jag glömt av vad själva kontentan av historien var från början. Så då måste jag börja om igen (kör de snabbt i huvet bara om det är husdjuret jag pratar med, annars vet jag att mina minuter i samtalsämnet är räknade) för att kunna återknyta min berättelse till det jag skulle berätta från början. Det blir lixom snurrigt redan nu, bara jag berättar om det.

Det var i alla fall så här nu igen, för i mitt förra blogginlägg skulle jag inte skriva om någonting av det jag faktiskt skrev utan jag det jag skulle komma till var att det är asjobbigt att kolla på film med husdjuret. Hon är min bästa vän på jorden, jag älskar henne högre än rymdens ände om det finns nån och jag kan lixom inte tröttna på att umgås med henne.

Men till alla killar där ute, ta inte me henne på bio om det är er första dejt. Inte bara för att det skulle bli en astråkig och stel dejt och ett bevis på att du som kille har sjukt dålig fantasi, nej inte bara därför. Utan för att hon förstör HELA filmen genom att sitta och gissa sig till vad som kommer att hända, filmen igenom! Och Changeling är 2½ timma lång!

Åh nej, vad kommer hända nu Sarah?! Arghhh jag blir så arg, det är inte ens roligt Sarah! Hur kan hon vara så jävla lugn Sarah! Så får dom inte göra Sarah, fan om filmen slutar nu utan att man får reda på vad som händer Sarah!

Så sitter hon, och jag är en kvinna med kort stubin så mixen av att jag försökte ignorera henne samtidigt som jag fixk koncentrera mig stenhårt på filmen blev ett mindre utbrott på henne. Sen fick jag dåligt samvete och tänkte att hon kan få  dom sista stjärnchipsen....